Ja som alla vet så finns det flera olika sorters kärlek. Jag har en stor kärlek till min familj, den är något av de som betyder mest för mig. Utan min familj, alla som inkluderas i den, vet jag inte vad jag gjort. Var och en betyder något speciellt för mig. De är olika allihopa men det är olikheterna som man också älskar. Jag älskar alla för den dem är, men eller utan sina "fel". Alla är inte perfekta! Kärlek till familjen är för mig respekt och omtycke för familjemedlemmarna och alla älska varandra utan att vilja ha något i gengäld. Att bry sig om, stötta och jag kan helt inte klara mig utan min familj och jag hoppas dom vet det!

Kärlek till vänner är att man kan skratta, gråta och bråka tillsammans. Bråk tillhör kärlek också, utan bråk så vet man inte att man tycker om och bryr sig om varandra. Man måste kunna känna förtroende för sina vänner. Vänskapskärlek är också när man kan ge och ta, och då menar jag inte saker eller uttnyttja på annat sätt, utan finnas där för varandra på båda hållen. Jag har stor kärlek till mina vänner och utan dom hade jag inte heller klarat mig, de är underbara! Jag hoppas även att de vet det, och att jag finns här, no matter what!

Kärlek till sin pojk- eller flickvän är också en sorts kärlek. Så klart att man har sexuellt umgänge, man är samspelt med personen på en annan nivå än för alla andra människor. Jag kan berätta om min kärlek, för mig är min kärlek när det pirrar i kroppen så fort man ser personen, att hela kroppen fylls av glädje. Allt gott i världen är kärlek för mig, omtanke, lycka, ömhet,glädje, trygghet. Det är också ett behov, ett behov att känna sig värd mycket mer än allt annat i hela världen. Ett behov att alltid finnas nära varandra. Det är avårt att sätta ord på kärlek, kärlek används mycket som en känsla men egentligen är det ett samlingsord för, ja allt som det betyder.

Jag kan berätta att jag pratade med Paul över msn precis så kände jag en känsla av att jag nästan skulle kunna sprängas, det skulle jag vilja säga att kärlek är. När man känner kärlek så får man så många känslor inom sig att man är så full att man kan spricka mitt itu! Jag kände sådan kärlek att jag till och med börja gråta! Men det var nog mest för att jag saknar honom också :P

Nu vet jag inte mer vad jag ska säga om kärlek, ämnet kommer säkert komma upp i fler inlägg så har jag missat något nu så kommer det säkert senare!

Till alla er, vänner och familj, Jag älskar er och finns här för er om ni behöver det!

Love
Kerstin

"Haec satis sunt dicta nobis" - Jag har sagt nog om detta.

Jahapp, e ni så intresserade av vad jag ätit idag?? Kanske skulle man skrivit det på kvällen men jag vet ej om jag kommer blogga ikv för jag ska till syssan och sova hos henne. Jag tänkte man kan väl säga i förväg vad man äter, så får vi se om det stämmer? :D

I morse åt jag två mackor med köttbullar på och två glas saft. Ja jag är en saftmänniska! hahaha! Och få se, till luch blir det nog nudlar, om jag inte hoppar över lunchen och går direkt till middagen som ska vara bakad potatis med syrran. Sen kommer jag säkert köpa en påse chips, dippa och kanske någon grönsak för att kompensera upp att jag är så onyttig! Och nu ska jag äta två clementiner också! Så lite nyttig är jag, jag äter frukt varje dag!

Pga ovdert kan jag och syrran inte titta på eclipse som var bestämt, men det gör kanske inget, för då hade det säkert blivit på finska eftersom syssans dvd inte funkar riktigt som den ska! :P

Jag är lite smått överraskad att så många läser min blogg, trodde att det kasnke bara skulle vara fem stycken eller nått! Men glad blir man iallafall när man ser så många vill läsa det jag skriver, även om det kanske mest är en massa strunt! :P Och tack för kommentarerna, man blir extra glad när man vet säkert att folk läser den och verkligen läser texten! ;P

Nej nu ska jag ta och dra mig ner till julklappsställe nr 1 och sedan träffa kära syster. Ni kanske undrar varför syssan inte kan vara med när jag handlar, men tänk ett steg till så fattar ni varför! Haha, ha en förträffligt underbar dag allihopa!

Love
Kerstin

"Brevis esse laboro, obscurus fio" - Jag försöker vara kortfattad, och blir obegriplig.

Ja, då sitter jag här, är inne på Fb, tittar på Idol och läser en bok. Allt på samma gång. Vilken fredagkväll va?

När det gäller Idol, fan det tar snart slut. Vad ska man göra resterande fredagskvällar? Vad gjorde man innan Idol? Jag tror att det blir Jay och Olle som står i Final nästa fredag. Jag tycker Minnahs röst är för gäll, låter som att hon har ont någonstans. Eller, hur tycker ni?

När det gäller Fb, det är bara för mycket! När man pratar med någon på stan "visste du att..?" "Ja, jag läste det på fb". Har folk inget liv eller?? Haha, har jag inget liv??! Ne just nu har jag inte det, men det ska bli ändring på banne mig! Fast, inte kommer jag ge upp fb, nehe icke sa jag, det är alldeles för kul! ; P

När det gäller boken, jag vet vad jag önskar mig till jul, en kamera! Haha :P Och jag som inte tycker om julen längre, har jag då rätt att önska mig julklappar eller det är bara själviskt? Jag menar jag vill ju ha saker, men jag tycker inte om att köpa saker till andra, mina julklappar uppskattas aldrig. Jag tycker om julen egentligen, snön ute i det kalla med alla tända ljus och julbelysningen. Att man träffar familjen, äter god mat tillsammans och upskattar varandras sällskap. Skratt och glädje med de man älskar. Men det känns som att sådant bara är en önskejul. Man får aldrig den känslan som man tror att de får som firar den på tv, om ni förstår hur jag menar.

Nej nu orkar jag inte längre, och dessutom har min älskling kommit in på msn nu så nu ska vi prata! :D

Love
Kerstin

Det är svårt för mig att skriva om mina föräldrar så därför väljer jag att hoppa över det ämnet och skriver istället ett vanligt inlägg.

Jag har varit sjuk sedan lördags men börjar äntligen bli friskare. Jag har för det mesta bara legat hemma och sovit eller varit inne på internet denna veckan. Paul är bortrest vilket betyder att jag är helt själv hemma, min enda kontakt till omvärlden är genom facebook! Jag har suttis hemma och tittat på filmer och läst böcker, och jag måste säga att jag håller sakta på att bli galen känns det som. Jag sover inte inne i sängen pga ångest, utan sover istället i vardagsrummet på soffan.

   Kanske har jag en liten släng av dålig dag, eller beror det bara av ren tristess som jag sitter här och tänker och skriver?

   Jag tittade precis på en film, Hitler - the rise of evil. Den var lite deprimerande så kanske är därför jag känner mig nere också? Jag sitter och funderar på så många saker, men så fort jag ska skriva ner det eller prata om det så blir det bara blaha av det!

   Min vän Sophia ska jag passa på att gratulera förresten. Hon fyllde arton igår och ska ha födelsedagfest idag. Grattis stumpan! Tyvärr kan jag så klart inte komma för att jag varit sjuk, men tro mig, jag hade gärna velat vara var som helst utom här!

   Men nej, nu vill jag inte ha en massa deprimerat skit här så jag ska ta och skriva om lite glada saker istället, saker som jag ser fram emot! Pauls bror, Christoffer och hans flickvän ska snart ha bebis. Den kan komma när som nu! Men det är väl fler än jag som längtar, eller hur Yohanna? ;)  Och min kompis Emma ska också snart ha barn, kanske nu, men det är inte beräknat förrän om..e det tre veckor?? Rätta mig om jag har fel Emma!  Och sen kommer Paul hem om en vecka och tre dagar, så det är bara att suck it up och gilla läget!

Nej nu ska jag ta och se om Paul är inloggad på msn, annars får jag väl se om det finns något annat att göra. Kanske baka? Eller sätta sig i ett varmt bad med en bra bok?

Ha en trevlig fredagskväll i vilket fall som helst kära vänner!

Love
Kerstin

"Aliena vitia oculis videmus, nostra (vitia) in tergo (habemus)" - Vi ser felet i andras ögon,

vi har våra egna fel på ryggen

Min första kärlek, den allra första jag kommer ihåg var nog Tobias Lundström. Det var när jag gick på dagis. Men då var väl kärlek något annat än vad det är för en idag? Man kan ju inte riktigt kalla det kärlek, men det var väl då jag började känna för det andra könet. Man förstod att det skulle vara flicka och pojke och att man skulle pussas.

Om man ser över hur jag sett på kärleken under låg- till högstadiet så var jag nog mycket kär, men det var nog självaste tanken på att vara kär som jag var kär i. Det är väldigt lätt att ta misste om vad som är vad.

Nu skulle jag vilja säga att min första kärlek är min nuvarande pojkvän och sambo, Paul Larsson. För mig är han allt. Men jag kanske skulle ta och berätta lite om när vi träffades så förstår ni kanske bättre?

För snart tre år sedan så var jag och min dåvarande bästa vän, Johanna, medbjudna av en kompis till oss till en fest nere i stan. Jag var väldigt osäker om det var bra om vi åkte dit eller inte, pga hur mitt och min mammas förhållande var. Tillslut så bestämde vi oss att vi skulle ta bussen ner och möta Jonna, vår kompis. När vi tagit bussen och mött upp henne stod vi och väntade en liten stund, för Jonna hade två andra kompisar som också skulle följa med. Vi stod där i kanske 5-10 minuter innan vi såg någon komma från en liten gata. Mina ögon fastnade direkt på mannen med de vackraste ögonen jag sett! Jag kan se det som i slowmotion framför mig, just i denna stunden. Mitt hjärta högt bankandes och allt annat stod helt stilla. Ljuset från en lyktstolpe lös upp bakom honom så han såg ut som en ängel, en vacker blåögd ängel. Han räckte fram sin hand och presenterade sig själv som Paul. Jag tog i hans hand och sa mitt namn, och fnittrade lite nervöst. Jag tänkte honom ska jag ha!

   När vi väl kommit upp till festen fanns det inte så många som varken jag eller Johanna kände. Jag kommer knappt ihåg vem som var där eller vem som hade festen, allt jag kan komma ihåg är honom. Johanna och jag började prata med Paul, och så kom vi till åldern...Han berätta att han var 24 och frågade hur gamla vi var. Jag ville se hur gammal han tyckte jag såg ut så vi sa att han fick gissa. Han gissade på 20-21, och oj vad fel han hade! Nej, vi är 15 sa vi. Jag kunde se hur chockad han blev över den bekännelsen och senare gick han iväg. Jag tänkte så lätt ska du inte komma undan, jag hade redan ställt in mitt sikte och var klar att skjuta. Jag SKULLE ha honom!

   Vi fortsatte att prata under hela kvällen och ju mer jag pratade med honom desto mer tyckte jag om honom. Jag som oftast har haft svårt för att prata med killar kunde prata med honom utan några stammningar eller att snubbla på orden. När vi äntligen kysstes, det som jag längtat efter hela kvällen, så var det som att all luft gick ur mig. Allt annat försvann och det var bara vi två. Det var som i svanprinsessan, när Odette dansar med Derek i balsalen och alla runt omkring försvinner och de dansar på ett vitt skinande ställe.

   Även om vi bara träffades från 21:00 till 01:00 så kändes det som att vi känt varandra mycket längre än så! Av någon anledning så blev det inget byte av nummer, och hela veckan efter den helgen var jag som en zombie. Jag gick i skolan och var hemma och gjorde vad jag skulle, men jag var inte närvarande. Jag var fortfarande på den festen med honom. Pratade med honom, skrattade med honom..kysstes med honom.

   Den helgen efter festen gick jag in på min mail och ser att jag fått ett mail från en adress som jag inte kände igen, och mitt hjärta började slå som det aldrig slagit innan. JA, det var han! Han hade skickat och frågat om mitt nummer, det var svårt att hitta mig sa han. Jag var så lycklig, och vi började prata i telefonen, dag ut och dag in. Han blev som min drog. Så fort jag fått pratat med honom så kände jag mig lycklig igen! Han gjorde, och gör fortfarande, mig hel! Jag älskar honom av hela mitt hjärta och kan inte tänka mig ett liv utan honom, det finns bara inte. Han är mitt ljus, min luft, mitt allt! <3

"In uno oculorum tuarum" - Med en enda av dina blickar.

Jag ska vara ärlig här i min blogg, men kommer utelämna vissa saker som jag tycker är för privata.

   Mitt namn är som sagt Kerstin. Jag föddes onsdagen den 1 Juli klockan 19:02 på Trelleborgs bb. Jag kom tio dagar efter beräknad födsel men var ute på bara en halvtimme. Som liten flicka var jag busig, snäll och en typisk flick flicka som drömde om prinsar och prinsessor. Jag har alltid haft lätt för att umgås med folk, men har oftat haft en person, en bästa vän, som varit den man lutat sig åt.

   När jag börja komma upp i tonåren var jag, om jag får säga det själv, en lugn tjej. Visst hade jag mina utbrott, men de var inte alls så farliga. Ofta överdriver man jättemycket när man är i den åldern, ibland gjorde jag det med. Jag sa aldrig emot vuxna, även om jag ville säga åt dem att hälla käften och ta sig där bak. Jag har aldrig varit så grov i mun och har varit lugn och sansad när det gäller det mesta.

   Nu är räknas jag som vuxen, trots att jag kan tycka att jag vait det ett tag psykiskt. Jag Försöker acceptera att människor är som dem är och det går inte att ända, hur mycket man än vill. Jag försöker vara glad så mycket som möjligt och vara tacksam för det jag har. Jag tycker inte om när folk är elaka och jag behandlar folk som jag själv vill bli behandlad. Jag har mycket kärlek att ge, glädje och delar gärna med mig av råd och andra filosofier.

   Jag har inte bara bra sidor, alla har ju några dåliga sidor. Jag försöker undvika mina dåliga så mycket som möjligt, men det är inte alltid så lätt. Jag kan vara lat ibland, ibland långsint, och kan komma med dåliga ursäkter.

   Jag är alltid ärlig, men jag vill aldrig såra någon så ibland undviker jag sanningen, av rädsla. Jag hartar att göra misstag och är väldigt bra på att trycka ner mig själv. För mig är det lättare att ta emot dålig kritik och grubbla på det än att ta till mig det som är bra.

   För mig betyder familj och vänner allt! Jag är en typisk romantisk tjej som vill ha man, barn, villa hund och hus, och så klart ska det vara ett STORT bröllop!

   Jag är bra på att lyssna och stöttar de som behöver det. Är någon elak så vill jag gärna vara elak tillbaka, men jag ger ingen anledning till att hata mig. Andra chanser ger jag gärna, alla förtjänar i allafall en andra chans.

   Hoppas ni har fått lite insyn i vem jag är. Jag tycker det ska bli kul att skriva och dela med mig av mig själv, men först och främst gör jag detta för att jag vill skriva, och det är det lättaste sättet att inte få skrivkramp på ;)

Love

Kerstin

"Alis volat propriis" - Hon flyger med egna vingar

Hej och välkomna till ett nytt försök till att blogga för min del!

För att få igång bloggen lite och inte få bloggtorka så tänkte jag starta med en sak som jag sett att de flesta bloggare har börjat med. Jag ska under 30 dagar skriva olika inlägg. Först och främst för att få igång blogen, men ockå för att ni ska få en liten större inblick i mig och de omkring mg, hur mitt liv är het enkelt!

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Love
Kerstin